Allt du vill veta om rosévin

Se mer inspiration av
Ida Fürst

I Sverige associeras ofta rosévin med vår- och sommarsäsongen och allt som hör årstiderna till. Härligt! Men det finns ju så många fler möjligheter med rosévin, tycker vi! Rosévin går ju utmärkt att dricka året om och är ett fantastiskt val av dryck till mat.

Historiskt sett sågs rosévin länge som ett ”mindre fint” alternativ till vitt och rött vin. Det är ett faktum som blivit motbevisat många gånger om. I den här artikeln hyllar vi rosévinets mångsidighet och går vi igenom några vanliga frågor om rosévin. Vad är egentligen rosévin? När blev rosévinet populärt? Och sist men INTE minst, vad passar rosévin till för mat?

Krispig rosényhet i unikt designad glasflaska

Populära varumärket Black Tower lanserar en krispig rosényhet gjord på 100% pinot noir. Mjukrosa och torr – perfekt att servera iskall på minglet eller till vårens matiga sallader med fetaost, grillad kyckling eller smörig lax.

Vad är rosévin och hur tillverkar man det? Hur får rosévinet sin färg?

Rosévin är rätt och slätt ett rosa vin. En vanlig missuppfattning är att rosévin är en blandning mellan rött och vitt vin. Så går det alltså inte alls till. Rosévin tillverkas av blå druvor där skalen rensas bort från jäsningen när önskad rosa färg har uppnåtts. Man använder alltså helt enkelt blå druvor för att skapa rosa vin. I stora delar av EU är det faktiskt inte tillåtet att blanda vitt och rött vin för att skapa rosévin. Men ingen regel som inte har undantag. I det kända distriktet Champagne blandar man faktiskt stilla vita och röda basviner för att skapa roséchampagne. Det är också tillåtet i den tyskspråkiga delen av Schweiz och i tyska Württemberg där man tillverkar schillerwein. Det är ett rosévin tillverkat av både gröna och blå druvor.

Vad påverkar rosévinets färg?

Rosévinets färg kontrolleras alltså främst av producenten och hur länge han eller hon väljer att ha kvar druvskalen under jäsningen. Detta avgör alltså hur intensiv den rosa färgen blir, men även vilken stil vi får på vinet.

Provence, som är ett av världens kändaste rosédistrikt, tillverkar nästan bara ljusrosa roséviner. Det beror bland annat på att man ofta använder den blå druvan grenache som inte har speciellt mörkt och tjockt skal. Så vilken druva som används spelar också en viss roll i nyansfrågan.

Spelar färgen någon roll då? Ja, vad man gillar för rosévin är, som med vita och röda viner, en smaksak. Man kan generellt säga att de ljusa rosévinerna ofta är lättare, friska och bäriga medans de mörkrosa rosévinerna oftare är fruktiga och fylliga. Men det är tyvärr en vanlig missuppfattning att alla mörkare roséviner smakar hallonsaft och att alla ljusrosa roséviner är av högre kvalitet. Så är det inte. Det finns riktiga höjdarviner i både ljusare och mörkare nyanser av rosa och således även viner av sämre kvalitet av båda nyanser. Som med alla viner påverkas vinets kvalité mycket av produktion och hantverk, inte av vilken färgnyans vinet har.

Provence Research Center har delat in roséviners nyanser från Provence i sex officiella färgkategorier. Från ljusast till mörkast färg kallas de för persika, melon, mango, pomelo, mandarin och röda vinbär. Och kanonviner finns såklart i alla färgkategorier.

Rosévinets historia och ursprung

När rosévinet kom till finns det olika teorier kring. De flesta är överens om att de första röda vinerna var så ljusa i färgen att de påminde mycket om de mörkare rosévinerna vi har idag. Det var längre fram i tiden man började ha kvar skalen i jäsningen längre och skapade de tanninrika och mörkare röda vinerna.

I en historia förklaras det som att det var handlare från antikens Grekland som tog med sig viner och druvor till södra Frankrike, hela 600 år före vår tidräkning. Detta ska ha lett till att Provence blev känt som ursprungsplats för de franska vingårdarna. Grekernas viner och druvor var ljusa till färgen och alltså likt dagens rosévin. När romarna senare kom till Frankrike och introducerade de röda vinerna så ändrades därmed de roséliknande vinerna som grekerna tidigare hade infört i landet. Detta är en teori om det ursprungliga rosévinet, men det enda vi med säkerhet vet är att många olika influenser genom historien har bidragit till rosévinet såsom vi känner igen det idag.

Än idag är Provence ett av de mest populära rosévinsområdet i världen. Allt fler länder tillverkar dock rosévin – Chile, Sydafrika och Australien ser vi allt mer av, även om det fortfarande är Frankrike, Spanien, USA och Italien som är de största rosévinsproducenterna.

När blev rosévin populärt i Sverige?

När rosévinet blev populärt i Sverige beror nästan på vad man menar med populärt, Populariteten har nämligen bara stigit varje år sedan 2000-talet. 2002 såldes 1,8 miljoner liter rosévin, 2013 såldes 12 miljoner liter och 2020 hela 15,4 miljoner liter. Siffrorna går alltså stadigt uppåt för roséviner. Den växande populariteten beror förmodligen också på att vi i Sverige äntligen börjat dricka rosé till mat som länge varit en självklarhet för många länder runt medelhavet. Svenskar har också (äntligen!) börjat bryta sitt säsongsbundna drickande av rosé för att anamma dryckesvalet året om. Även om vi fortfarande dricker mer rosévin under vår och sommar.

Vilken mat passar till rosévin?

Rosévin är inte bara vackert och gott att dricka på uteserveringar, utan är också mycket matvänliga viner med gemensamma nämnare som hög syra och fin fruktighet.

De ljusa, lätta, friska och bäriga rosévinerna kommer ofta från svalare klimat och passar mycket bra till matiga sallader, skaldjur, sushi, fräscha fiskgrytor eller till lättare grillade rätter såsom ljust kött, fisk och grönsaker.

De lite mörkare, ofta fruktigare och fylligare rosévinerna kommer ofta från varmare breddgrader och har ett brett användningsområde. Servera till det grillade köttet, fågeln, lammet eller fisken. Mörkare roséviner passar också särskilt bra till de fetare och ibland sötare tillbehören vi ofta serverar till vårt grillade protein, exempelvis krämiga potatissallader, sötstarka såser och cole slaw. De är också, tack vare sin fruktighet, en god vän till thaimat eller andra starka maträtter då fruktsötma dämpar och balanserar hetta i maten. Så nästa gång du ska välja vin till maten, varför inte välja rosé?

Se hela listan på mat till rosévin >