Så provar du vin

Se mer inspiration av
Ida Fürst

Att prova vin blint är något du kan träna på ett helt liv utan att bli helt fullärd, vilken också gör det till en rolig och oändligt utvecklande hobby. Det finns olika mallar man kan gå efter när man provar vin professionell. Det är inte ovanligt att dessa mallar innehåller ca 40 steg du ska ta dig igenom – väl igenom har du ganska goda chanser för att veta vad du har i glaset framför dig. Vi ska dock förenkla och bryta ner dessa 40 steg till 3 som passar en provning hemma.

Bra att ha med

• Papper och penna
• Spottkopp. Ska du prova många viner är det bra att ha en spottkott i närheten, smaklökarna fördunklas i kombination med berusning nämligen.
• Beskrivning av druvsorterna som ska testat.
• Vitt papper eller vit duk

1 Färg

Rött

En vinprovning börjar alltid med färgen. Håll vinet mot en vit bakgrund, som en duk eller ett papper. En druva med tunt skal som pinot noir kommer att ge ett ljusare vin än en druva med tjockt skal som cabernet sauvignon. Färgen kan också hinta om hur ungt eller lagrat vinet är. Titta på kanten av vinet, är kanterna rödlila är vinet förmodligen ungt, går kanten mot tegelrött har vinet några år på nacken.

Vitt
Ett ungt vitt vins färg brukar nästan vara åt det genomskinliga hållet med lite gröna inslag. Kolla på vinets kant, ett ungt vitt brukar ge en kant av ljust grönt. Ett vitt vin med ålder får snarare en djup gul färg / gyllene färg eller t.o.m. bärnstensfärgad ton. Här måste du dock ha i åtanke att den djupare gyllene färgen också kan komma från faten. Ett ungt ekfatslagrat vin får nämligen också en guldton då ekfaten påskyndar mognadsprocessen. Skriv ner vilken nyans vinet du provar har.

2 Doft

Doften avslöjar det mesta om vinet, nästan mer än smaken. Det är även här man upptäcker de flesta defekter. Att vinet är defekt innebär att det på något sätt inte doftar och smakar som det ska – vinet kan till exempel vara oxiderat eller korkskadat. Oangenäma dofter att se upp för är bland andra källare, mögel, blöt wellpapp eller klorvatten.

För att få ut mesta möjliga ur vinets doft snurrar du glaset, på detta vis frigörs aromerna. Dofta på vinet och notera vilka aromer du hittar – är det ett vitt vin som doftar krusbär, nässlor och svartvinbärsblad så kanske det är ett första tecken på att det är en sauvignon blanc du har i glaset? För att ha en sån föraning måste man dock veta vad just druvan sauvingon blanc doftar. Håller du i vinprovningen och är osäker på hur druvkunninga du och dina gäster är kan du ge ut en kort beskrivning på vilka aromer som vanligtvis påträffas för de olika druvorna ni ska prova. Välj då även endruvsviner så att aromerna blir något lättare att urskilja. Skriv ner vilka aromer och eventuella fattoner du känner.

3 Smak

Nu är det dags för smaken, ta en klunk – lite större än du skulle göra på exempelvis en middag och låt vinet gå runt i munnen. Se till att vinet nuddar alla delar på tungan samt kinder och gom. Nu kan du känna vilka grundsmaker vinet bär med sig, reagerade tungspetsen på att det var sött? Drog det till rejält vid sidan av tungan för att vinet hade en hög syra?  Här avgör vi också hur vinet känns i munnen för att på så vis avgöra vinets fyllighet. Känns det tungt eller lätt när det ligger på tungan? Är det strävt eller mjukt?

Vad säger det dig då om vinet till exempel är mycket strävt? Jo strävheten kommer från tanniner och tanniner kommer främst från druvskalen men också från faten. Tanniner har en uttorkande effekt som gör att tänder och gom känns sträva. De druvsorter som har tjockare skal exempelvis shiraz och cabernet sauvignon ger alltså mer tanniner åt vinet än en druva med tunt skal som pinot noir.

Fruktsötman i vin kan också ge oss en ledtråd om vad det är vi dricker. Ett vin som har växt varmt som i Chile, Argentina eller Australien har i regel mer mogen och saftig frukt än ett vin av samma druva som växt i Tyskland, Frankrike eller Österrike. Ett chardonnayvin från Chile bjuder till exempel ofta på frukt som gula äpplen, ananas, mango och citrus medans ett chardonnayvin från Frankrike oftare visar upp toner som gröna äpplen, mineral, färska örter och citron.

Skriv ner munkänsla, friskhet och vilka aromer du känner i smaken. Ofta om än inte alltid hänger aromerna i smaken ihop med doftens aromer. Sötma och strävhet etc kan vi dock aldrig känna i doften. När du har alla dina intryck nedpräntade på pappret kan du börja med detektivarbetet att försöka lista ut vilken druva du kommit fram till

Då kan det se ut såhär:

Färg: Ljust röd-rödlila klar färg

Doft: Hallon, jordgubb, lingon, gräs

Smak: Röda bär, jordgubb, örter

Ej strävt och lätt kropp

Slutsats: Pinot noir.